Nyheter.

2021-10-08 14:50
Det finska företaget Solar foods har producerat ett nytt protein: Soleil.  Bild: Solar foods
Det finska företaget Solar foods har producerat ett nytt protein: Soleil.

De gör framtidens mat – med hjälp av luft och solceller

Kött utan djur och odling utan mark. Många av framtidens livsmedel tar nu form i laboratorier världen över.

– Företag som vårt omskapar själva fundamenten kring hur mat produceras, säger Pasi Vainikka, vd för Solar foods som gör protein av mikrober.

– Företag som vårt omskapar själva fundamenten kring hur mat produceras, säger Pasi Vainikka, vd för Solar foods som gör protein av mikrober.

Denna artikel publicerades ursprungligen i Dagens ETC.

Idén låter nästan för bra för att vara sann. Om den håller hela vägen kan den industriella köttindustrin och skogsskövlingen förpassas till historiens skräpkammare. Massutdöendet kan hejdas, klimatet räddas och svälten utrotas. Även på de mest ogästvänliga platser kan munnar mättas, medan ekosystem på land och i vatten får nytt liv. Kort sagt, världens räddning är inom räckhåll. I alla fall enligt den brittiske journalisten och författaren George Monbiot som i en krönika hyllat det finska företaget Solar foods koncept. Idén går i korthet ut på att framställa ett näringsrikt proteinmjöl av encelliga mikrober som hämtar näring ur luften och frodas med hjälp av elektricitet.

– Företag som vårt omskapar själva fundamenten kring hur mat produceras. Animaliska ­produkter, som kött, mjölk­produkter och ägg, kan redan idag produceras utan djur i mindre skala. Solar foods kanske inte är en patentlösning men det är en hel grupp av lösningar som är på gång, säger företagets vd Pasi Vainikka, till Dagens ETC.

Luft och mineraler

Själva tekniken till Solar foods matproduktion är redan på plats. I ett labb i utkanterna av Helsingfors bubblar en gul massa i särskilda biotankar. Behållarna är en sorts fermenteringskärl, som företaget gärna liknar vid de jästankar som används vid bryggerier. Massan består av mikrober i vätska som matas med mineraler och luft.

– Alla huvudingredienserna – koldioxid, väte, syre och kväve – kan utvinnas ur luften. Mikroorganismerna som utgör proteinet är hämtade ur naturen och lever av de här luftburna ingredienserna, förklarar Pasi Vainakka.

För att spjälka vatten till väte och syre används förnybar energi.

Enligt företagets egna beräkningar är växthusgasutsläppen från produktionen av proteinet solein – som de kallar sin produkt – ungefär en hundradel av utsläppen från nötköttsproduktion.

– Jämför vi med växtodling är avkastningen per hektar från solein tio gånger högre, även om elen kommer från solceller, som ju kräver en hel del plats, säger Pasi Vainakka.

Neutral smak

Men vad smakar det då? Tja, enligt företaget smakar det just ingenting, vilket kan vara en fördel eftersom det gör att ingrediensen lätt kan tillsättas i alla möjliga sammanhang, från pannkakssmet till yoghurtliknande drycker, färsbiffar och bröd.

Pasi Vainakka är också övertygad om att laboratorieframställt kött är en del av framtidens matproduktion, och att solein kan vara en del av den utvecklingen.

– Solein kan fungera som den aminosyraplattform som köttceller kan växa av, vi jobbar redan på det. Vår teknologi borde ses som en plattformsteknologi som lösgör matproduktionen från jordbruket, snarare än bara som en proteiningrediens, säger han.

För närvarande väntar företaget på att solein ska godkännas som livsmedel av EU och jobbar på att skala upp produktionen så att solein kan föras ut på marknaden.

– Det är som med elfordon, de finns, men det tar tid att ställa om hela fordonsflottan, säger Pasi Vainakka.

Flera föregångare

Erik Jönsson, docent vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet, har tidigare forskat om så kallat ”cellbaserat jordbruk”. Han ser flera utmaningar innan en ny produkt som solein kan slå stort.

– Alternativa protein har varit väldigt uppmärksammat under ett antal år nu, från mer sofistikerade växtbaserade produkter till insekter och försök att odla kött. När jag ser Solar foods tänker jag direkt på historiska föregångare, både de som lyckats och de som inte gjorde det, säger han.

Bland de lyckade föregångarna är kanske quorn det mest kända exemplet.

– Vad gäller andra försök kan tidigare drömmar om att föda världen med encelliga grönalger, närmare bestämt Chlorella, tas upp, säger han.

Nödvändig inramning

Somliga anser att vi är mitt i en matrevolution i paritet med steget från jägare till jordbrukare, men vilken betydelse laboratorieodlad mat kommer att ha i framtiden beror på många olika faktorer, enligt Erik Jönsson.

– Generellt är frågan om vad människor vill ha och och accepterar en utmaning. Om det kunde avgöras före lansering skulle inte matproduktionen kännetecknas av alla dessa försök med nya smaker och texturer.

Att ordet revolution ändå brukar dyka upp i samband med nya livsmedel är inte förvånande, menar han.

– Inramningen av nya produkter och teknologier som revolutionerande är central. När ett företag utlovar revolution kan det lika gärna handla om att locka investerare och få uppmärksamhet.

Att Solar foods liknar sin tillverkningsprocess vid ett bryggeri hör också till bilden.

– Bryggerimetaforen är ett sätt att styra våra tankar till en process som känns etablerad och hemtam och som samtidigt förankrar den nya teknologin vid en näring som är hipp idag – som att brygga öl.

Mer än bara protein

Mycket av den nya maten handlar om protein, om att hitta alternativ till kött, fisk och mjölkprodukter.

– Protein är på sätt och vis den enkla frågan eftersom det är lätt att få fram. På nästa nivå kommer vi in på svårare frågor kring andra näringsämnen som B12, omega 3 och järn. En vegansk ostskiva smakar lite som ost, men kan vi säga att den ersätter ost om den har ett annat näringsinnehåll?